Kinablogg februari 2011

www.braaf.se

Kinablogg februari

Söndagen den 27 februari 2011 "Lantern festival" i Zigong

Den här helgen har vi varit ute på en mini-semester.

I går, lördag, efter lunch packade vi in oss i bilen och styrde kosan mot Zigong, en stad i Sichuan-provinsen 20 mil väster om Chongqing. Zigong är känd för sin "lantern festival" som hålls varje år i samband med det kinesiska nyårsfirandet.

Vi hade bokat ett hotell som vänner till oss rekommenderat, och vi blev verkligen positivt överraskade. Efter att ha färdats genom den kinesiska landsbygden till Zigong (en typisk kinesisk "storstad" på landet), så checkade vi in på ett 5-stjärnigt hotell som var jättefint.

Vi var fyra svenska Chongqingfamiljer som sammanstrålade på hotellet. Efter en gemensam middag på kinesisk snabbmatsrestaurang vandrade vi vidare till lykt-festivalen. Det var inte riktigt vad vi förväntat oss, men det var helt klart värt ett besök. Själva festivalområdet var beläget i en park där miljontals lyktor och lampor hade arrangerats i olika teman (klassiska kinesiska röda lyktor, seriefigurer, elefanter, blommor mm mm). Det var fint, men lite "too much" och för hög ljudvolym som så ofta när kineserna slår på stort.

Efter att ha promenerat runt på festivalområdet ett par timmar vände vi åter mot hotellet där vi tog en öl i baren, det blev bara en öl var för sedan meddelade personalen att ölen var slut. (Kan tilläggas att de måste ha hämtat ölen på annan plats för det tog väldigt lång tid att få den levererad över huvud taget!).

Frukosten i morse intogs på hotellet och den var hel ok. Lisa och Emma åt riktigt bra. När jag och Lisa skulle hämta juice tyckte vi att det var märkligt att det bara stod tekoppar vid juicen. Det hade sin förklaring i att juicerna serverades varma! (Det stod en skål med isbitar bredvid, så vi fick kunde få ljummen juice i alla fall). Ett annat udda inslag på frukostbuffén var "Fried white children", som var någon slags stekt kinesisk grönsak...

Efter frukost och utcheckning åkte vi mot Chongqing och stannade på vägen vid "Tea mountain and bamboo forest". Tur att vi gett Lisa en åksjuke-tablett på morgonen för vägen upp var otroligt slingrig och kurvig. Bambuskogen är känd eftersom en berömd kinesisk film spelats in där (Flying daggers). Jag tyckte det var fint men Emma klämde i med ett bestämt "JAG GILLAR INTE BAMBUSKOGAR". Fast väl där sprang både Lisa och Emma runt och såg ganska nöjda ut.

Lunch blev det på en lokal restaurang uppe på bergen. Där satt en i personalen utanför restaurangen och skållade samt plockade den kyckling som sedan tillagades (snacka om närproducerat).

Vi kom hem igen vid 18-tiden och det känns som vi varit ute på en riktig semester trots att vi bara varit hemifrån ett drygt dygn!

Vädret slog verkligen om den här veckan. I tisdags hade jag vinterjacka och vantar på mig när vi gick på lunch, två dagar senare hade det slagit om och det blev 21 grader varmt! Hela helgen har vi gått i t-shirts, så skönt!

När vi kom hem i eftermiddags satte vi oss på takterrassen och tog ett glas öl i solen. Härligt!

Söndag den 20 februari 2011 Fyrverkerier!

I torsdags avslutades det kinesiska nyårsfirandet med massor av fyrverkerier! Vi var ett ganska stort gäng som samlades på Harbin-restaurangen vid 18 tiden och åt middag tillsammans. Efter middagen promenerade vi ett par hundra meter bort till en gata där det var tillåtet att skjuta fyrverkerier (efter att det stora hotellet brann ner i Beijing för ett par år sedan så har man skärpt reglerna för fyrverkeriuppskjutning i hela Kina). Polisen spärrade av gatan och sedan var det fritt fram att skjuta det man hade tagit med sig. Det var rena kriget!

Man kan köpa ett jättefyrverkeri för en hundralapp i Kina och det var många som kom med fyrverkeripjäser större än flyttlådor.

Aska, gnistor och rester från fyrverkerierna regnade ner över oss åskådare och de bilar som fortfarande stod parkerade på gatan... Vi stod och tittade i 1,5 timme innan vi drog oss hemåt. Halva natten fortsatte sedan fyrverkerierna att dåna, det var bara att ta på sig öronpropparna när man gick och la sig.

I går hade vi planerat att besöka en möbelsnickare eftersom vi skulle vilja måttbeställa ett par skåp att ta med oss hem till Sverige. När vi väl kom fram till möbelaffären/snickaren (köer, köer, köer) var det stängt. Inga möbler beställda denna helgen alltså, istället åkte vi till ett nytt shoppingcentra i Nan Ping, Wanda plaza. Det var riktigt modernt och fint, Lisa hittade en gigantisk spelhall där som vi nog får besöka vid ett annat tillfälle. Vi åt en ganska bra lunch på ”Papa John’s Pizza” innan vi drog oss hemåt.

Lisa ville gå på zoo idag, så vi bestämde oss för att ta bilen till Chongqings safaripark som ligger ett par mil västerut. Familjen Gustafsson-Chuah följde med oss på utflykten.

En av de stora broarna över Jialing-floden var avstängd vilket resulterade i enorma köer… Det tog oss nog en extra timme att komma ut till safariparken i Yongchuan men väl där var det faktiskt värt resan. Vi körde ca 10 bilar i karavan genom den stora parken. Mest spektakulärt var lejonen och tigrarna, innan vi körde in där köpte kineserna levande kycklingar som sedan kastades åt djuren…

Lisa och Emma tyckte girafferna var roligast, dem fick man mata under lite mindre brutala former (med stora lövruskor).

Där fanns också en stor "vanlig" djurpark där man kunde promenera runt, vi orkade dock inte med hela. Det blev en sen lunch i parken och sedan ett besök inne hos aporna som stal Tobias våtservetter J.

Väderprognosen för Chongqing säger 22 grader varmt och sol nästa vecka, det vore ju väldigt trevligt om det stämmer!

Söndag den 13 februari 2011 Solsken i Chongqing!

Idag har vi haft solsken och (nästan) blå himmel i Chongqing för första gången sedan i höstas. Så skönt att kunna vara ute och njuta av vädret. Vi var i sportparken idag och där hade de japanska körsbärsträden nästan slagit ut nu.

Lisa och Emma tycker det är toppen att den amerikanska familjen flyttat in som grannar i Long Hu, dom har saknat att inte kunna springa över till kompisar så där sporadiskt. Jag pratade med deras mamma häromdagen och berättade att vi skulle ha pannkakor till middag. Hon sa ”Oh, var har ni hittat pannkaksmix att köpa?”. Hon var väldigt imponerad av att vi gjorde smeten själva... (pannkakor tycker man ju inte är det mest avancerade att slänga ihop).

Här finns exempel på andra kulturella skillnader också. En pojke i Lisas klass hade berättat för henne att hans mamma gav honom smisk med en linjal hemma om han gjort något dumt. Lisa hade då sagt att i Sverige var det minsann förbjudet att slå barn. Hoppas att han gick hem och berättade det för sin mamma!

Fredrik åkte på någon slags maginfluensa i veckan och har legat hemma ett par dagar, först idag är han på fötter igen. Igår tog Lisa och jag en sväng in till stan när Emma stannade hemma hos pappa.

Jag hade läst om ett område i centrala Chongqing som fortfarande ser ut som ”förr i tiden”, dvs för 15-20 år sedan. Shi ba ti kallas området (de 18 trapporna) eftersom vindlande trappor leder ner genom området till floden. Efter en stunds letande hittade vi dit och det var verkligen i gammal stil, men inte alls i stil med ”gamla stan” dit turisterna vallfärdar. I Shi ba ti var allt slitet och smutsigt, värsta slummen rent ut sagt. Smala gator med fallfärdiga ruckel, ute på gatan slaktade man djur och sålde blodet i skålar, eldar brann i fat på trottoarerna. Och bara 100 meter längre upp tvärs över gatan ligger ett av Chongqings modernaste köpcentrum med all tänkbar lyx. Jag tycker det är ofattbart.

Lisa var måttligt imponerad av utflyktsmålet men hon var nöjd med ett par timmar utan Emma. Vi avslutade med att ta en taxi till Subway där vi åt lunch.

Jag körde själv till och från centrum. Numera när Volvo skickar svenskar till Kina så rekommenderar företaget starkt att man inte skall köra bil i Kina. Först när jag hörde det tyckte jag det lät lite dumt men det finns nog en tanke med det. Dels är ju risken större att krocka med tanke på hur många kineser kör bil men jag är mest orolig för alla fotgängare. När man kör på motorvägen kan det plötsligt hoppa ut någon från väggrenen och spatsera ut på vägen. Det skulle inte vara roligt att köra på någon här och sedan bli indragen i det kinesiska rättssystemet...

Måndag den 7 februari 2011 Kaninens år är här

Kinesiska nyåret har firats – och nu har kaninens år just inletts. Vi kom hem från Filippinerna vid midnatt igår och vägarna hem från flygplatsen kantades av mängder av ljusdekorationer och röda lyktor.

Semestern på Boracay har varit bra om än med lite trubbel med Emma. Både Lisa och Emma var krassliga innan resan men var lite piggare på resdagen. Fredag eftermiddag tog vi flyget till Guangzhou och låg över natt på flygplatshotellet där. På lördag morgon mådde Emma sämre igen men vi fortsatte ändå till Manila. Framme i Manila hade Emma feber och hostade oavbrutet. På flygplatsen sattes Emma i karantän eftersom läkaren där var osäker på om hon borde flyga vidare... Nåväl, hon fick paracetamol och piggnade till såpass att vi kom med flyget mot Boracay (vi hade dessutom blivit ombokade till ett senare flyg som landade på en flygplats längre bort med busstransfer...).

På söndag morgon tog vi Emma till den lokala läkarstationen där man konstaterade luftvägsinfektion och slem i lungorna. Hon blev intagen på "emergency room" som var mycket spartanskt med ödlor som sprang på väggarna (jo, jag var nervös vid det här laget!). Tre läkarbesök blev det under dagen och sedan hade vi Emma på bättringsvägen. Hon är världens mest envetna unge, hon fick för sig att antibiotikan var äcklig och totalvägrade att ta den. Det slutade med att hon spydde när vi skulle tvinga i henne den (jag gick så långt att jag lovade henne en i-phone om hon tog sin medicin, "NEJ" sa Emma...). Så vi fick prova en ny sort som lyckligtvis gick att lura i henne genom att blanda den med läsk. Emma sov nästan 2 dygn i sträck men sedan var hon på benen om än något slöare än vanligt.

Efter den jobbiga inledningen på semestern har vi haft det skönt. Lisa och jag har njutit av den goda frukten (mango, mango, mango!). Emma levde på belgiska våfflor och lite korv hela veckan, ingen aptit där inte...

Vi var 5 familjer från Chongqing som var på Boracay så tjejerna har lekt mycket med kompisar och vi har haft trevliga middagar tillsammans. Vädret passade mig bra, lite molnigt de flesta dagarna men ändå varmt både på dagarna och kvällarna. Fredrik fortsatte med kite-surfing lektioner, men vinden dog ut i slutet på veckan så han har inte slutfört kursen ännu.

Idag har vi bara slappat och packat upp våra väskor. En sväng till global doctor med Emma har det också blivit. Jag såg hennes journal där, den var tjock! Tur att vi skall flytta hem till sommaren, jag blir mer och mer övertygad om att miljön här inte är bra i längden.

Lisa var trots allt glad att vara tillbaka i Kina. Hon och jag gick och handlade på Lotus idag. På vägen hem gick hon lycklig och åt sina pistasch-nötter och sa "Ah, vad skönt det är att vara hemma i Chongqing!". Själv hade jag och Fredrik kunnat tänka oss en vecka till på Boracay J.

Startsida